Det ena utesluter inte det andra!

Malin Crona som skriver sminkbloggen på DN.se beskriver här att ett intresse för sitt (och andras) utseende inte behöver betyda att man är utseendefixerad. Som allt går utseende att missbruka och driva till den fanatiska gränsen, då blir det farligt. För den som bär på fixeringen och i sin värsta form även för de omkring fanatikern.
När jag skriver här om min koppling mellan social nakenhet och kroppsacceptans tar jag avstånd från utseendefixering och jag antar att det är lätt att tro att jag är ointresserad av mitt utseende och aldrig noterar någon annans yttre. Så är det inte, dock försöker jag att inte värdera andra människor beroende på hur de ser ut. Observera; försöker, det är svårt då det är djupt inlärt eller tillomed nedärvt hos oss.
När det kommer till mitt eget yttre kan jag nog anses som lite fåfäng och jag gillar till exempel att klä mig någorlunda snyggt. Samtidigt har jag inte något större problem med att bli sedd i hafsiga, eller ännu hellre utan, kläder i rätt situation. För tillfället är jag inte nöjd med mitt magomfång och känner att jag inte tränar så mycket som jag borde. Men det är inte så mycket för utseendet som för att jag vet hur bra jag mår när jag får träna regelbundet.
Hoppas alla haft en bra helg, själv har jag varit och nakenbadat med familjen i lördags, alltid en skön stund. Jag får be om ursäkt till de som jag inte hann prata med då mina barn bestämde sig för att löpa amok just då, det hjälpte visst inte att de hade badat oavbrutet i två timmmar. Hör gärna av er via mejl om ni har några frågor eller om det var något mer ni ville säga.

Stoppa pressarna!!

Nu när jag äntligen fått ihop ett par tröjor som jag är nöjd med och börjat marknadsföra dem så ser jag att det går att få en Europeisk butik. Tillomed på svenska!
Jag undersöker å det snaraste då det förmodligen skulle påverka fraktkostnaden i en positiv riktning.
Så har ni inte jättebråttom så bör ni vänta med er beställning tills den svenska varianten är uppe. Jag får dock uppfattningen att själva kläderna är dyrare här så jag skall räkna på vad som blir billigast i slutändan. Det är ändå amerikanska kläder som skeppas hit och blir tryckta på.
Som sagt, jag återkommer!

Senaste modet!

För alla er som legat sömnlösa och undrat varför jag inte bloggat så mycket på sistone så ligger en del av förklaringen i att jag satt upp en liten butik med ett par tröjor och väskor till att börja med.
Givetvis är det ett naturisttema på budskapen, jag tänker mig att man skall kunna visa sin omgivning att man är naturist även när man måste ha kläder. Jag är nämligen av uppfattningen att folk i gemen (textilare) lyssnar bättre om vi har kläder på oss. Om vi endast försöker nå ut med vårt budskap genom att strutta omkring utan kläder i tid och otid missar vi nog många öron.
Personligen har jag svårt att spontant ta upp det här med min naturism över en fika på jobbet till exempel. Men jag lockas däremot mer av att passivt väcka folks intresse och sen svara på deras frågor.
Jag har försökt designa lite olika nivå på subtilitet i budskapen. Har ni förslag på fler så hör gärna av er så får vi se om jag gillar dem. Jag har ett par till i pipen så jag skall försöka utöka sortimentet framöver.
Jag har lagt priserna så att det blir en liten förtjänst, den ämnar jag inte dra nytta av personligen utan tänker använda i naturistsyften. Bland annat är jag sugen på att trycka upp handdukar, då verkar det dock som att man måste lägga upp en startsumma och beställa en viss mängd i förskott.
Seså! Spring iväg och shoppa loss på The Swedish Naturist nu!

Hemliga rum

Läser i Unt och tydligen är "Manliga nätverk vägen till makt" och det är väl inte nån nyhet direkt att de manliga nätverken håller varandra om ryggen. Samtidigt rapporterar DN att manliga chefer drar ifrån i löneligan.
Nu kvalar väl inte gubbgänget på gymet in som just den här avsedda typen av manligt nätverk men när jag hörde deras samtal i omklädningsrummet märktes att de här gubbarna håller ihop och delar åsikter och kompistjänster mellan sig. Och just för att de träffas just där de gör så kommer det inte komma in nån kvinna i det nätverket. Männen kan vara helt trygga i att de som de avhandlar endast når manliga öron. Det gällde allt möjligt, semestertips som affärsmöjligheter och planer inom företagen de jobbade på. Nu hörde jag inte några övertramp som skulle kunna klassas som sexuella trakasserier eller diskriminering men jag skulle heller inte ha blivit förvånad om något sådant yppats.
Det var säkert helt oskyldigt, ett gammalt kompisgäng som hängde ihop och tränade regelbundet på vardagsmorgnar men hur god vän en kvinna än skulle vara med dem skulle det finnas ett samtal hon aldrig fick höra, det i omklädningsrummet, tips om affärer som var i görningen och dylikt. Detsamma gäller naturligtvis med kvinnor som pratar i omklädningsrummet.
Jag vill inte att mitt kön skall avgöra vilka samtal jag får höra.

Så tragisk läsning

Men det är väl inte direkt deras fel, lika lite som det är en anorektikers "fel" att den har ätstörningar.
I en artikel i The Mirror berättar två systrar om hur de kommit varandra närmre efter att utfört bröstförstoringar direkt efter sina graviditeter då de ville "få tillbaka" den kupstorlek de hade medan de väntade barn och ammade.
Tänk om de istället fått varit nöjda med hur de såg ut både innan, under och efter graviditeten. Gratis! Varför kan vi inte få ha ett sådant samhälle?

Förr och nu

Alla som tror att det var värre förr bör läsa Anna Larssons artikel om en relansering av en BH.
Tack till bloggen Äkta Naturism, som pekade mig dit. Där kan ni även se bilden, som inte jag ser i Annas artikel.
Det är ju både sant och skrämmande att min, men framförallt min äldsta brors generation var så mycket mer frigjorda när det kom till kroppen jämfört med till exempel hans barns generation. Det är någonting som smugit sig in sen slutet på 80-talet, men inte i syfte att höja moralen utan det har sin grund i en bedömning av utseende och vem som har rätt att visa sin kropp. En fin flicka visar inte sina bröst, fast är du tillräckligt snygg får du göra det i ett utvik i en högglansig tidning. Då kan det vara "en kul grej".
Kvinnor skall inte visa sina bröst, därför gäller det reflexiva också. Du är inte en riktig kvinna om du visar brösten. En ganska omogen analys, men den verkar inte gälla mindre för det.
Annat som gäller kvinnor är reglerna kring kroppsbehåring och mängden smink som anses behövas innan de kan få känna att de duger, eller iallafall att de gjort vad de kunnat för att passa in i normen. Hanna på Vi Som Aldrig Sa Sexist skriver om hur känslor av normkonformism ibland bubblar upp. Skönt nog tillåts de inte ta över. Även Martin på samma blogg skriver om att stå utanför utseendenormen.
För eventuellt nya läsare kan jag bara nämna att jag stod utanför utseendenormen under min skoltid, inte så mycket av eget val mer än att jag kanske inte ansträngde mig nog för att tappa de där kilona. Jag ville verkligen vara som de andra, få pussa nån på skoldiskot, ha en (förmodligen högst tillfällig) flickvän osv. Men jag fick istället vara den tjockaste killen i klassen, inte jättestor, men likaväl den största. Kan också tillägga att jag inte var mobbad eller utstött, men inte heller eftertraktad.
Jag är inte längre "tjockast i klassen", men det är inte något jag kämpat mig till för att passa in. Det kom när jag först accepterade min kropp och sen började gilla den. Då vågade jag upptäcka vad den var kapabel till och hur roligt det var att använda den. Jag vill hävda att social nakenhet hade sitt spel med i det hela, för när vi började festbasta hela gänget tillsammans insåg jag att min kropp kanske inte var så mycket sämre än någon annans. ...och viktigast var väl att jag kände mig accepterad, även naken.
Jag vill tipsa Anna, Hanna, Martin och många andra om den värld som naturismen erbjuder. Där accepteras alla, iallafall på de ställen jag varit på, för den de är. Alla står på samma nivå med bara det de föddes med. Inga märkeskläder, ingen norm om vas som passar in. Nu skall jag inte påstå att naturister inte individualiserar sitt utseende, det rakas, trimmas, tatueras och piercas, allt efter tycke och smak och jag har hört om föreningar som har regler om sådana saker. Det finns ju konservativa överallt, dock har jag uppfattningen om att de är rätt få. Det är svårt att vara normkritisk och sedan argumentera för egna normer.
Jag vet att det kan kännas främmande att tänka sig en miljö där båda (biologiska) könen umgås nakna som jämlik. Man ser ju direkt om någon är biologisk kvinna eller man. Men min poäng här är att vi gör ju inte någon strukturell åtskillnad. Alla byter om tillsammans de gånger vi är på badhus och på stranden så är alla klädda likadant, ingen behöver på grund av könstillhörighet bära en viss typ av plagg för att duga.
Självklart vill vi väl alla att samhället i stort skall vara så accepterande och resonabelt att individen själv får välja sitt utseende utan att placeras in i en rangordning eller fack på grund av det. Det sätt jag jobbar på är att försöka få naturismen att först och främst överleva genom att få människor att prova på och sedan kanske till och med få den växa så vi kan sprida den syn vi har på människokroppen.
För att kunna göra det måste vi motarbeta de fördomar som finns om social nakenhet. Det känns lite motigt när man tänker på det Anna skriver om yngre generationers inställning.

En personlig notering

Nu har jag bokat en "Tysk" kväll för mig och min fru på Massageterapeuterna i Västerås.
Vad det handlar om är alltså ett spa där vi kan vara tillsammans utan att behöva ha badkläder. Annars är ju standard här i landet att män och kvinnor hålls separerade från varann eller så får man nöja sig med att basta med badkläder (eller inlindade i handdukar) vilket är en styggelse. Jag vet att det är en klen tröst för alla homosexuella par som blir diskriminerade på alla möjliga sätt, men de får iallafall relaxa tillsammans på ett civiliserat sätt.
Jag återkommer med recension.

Inget för Goa gubbar.

Iallafall om man gillar nakenbad. Det populära resemålet Goa drar igång en kampanj för att få slut på det moraliska förfall som följt i turismens spår.
Jag var inte så sugen på att åka dit tidigare och det här ökar ju inte lusten. Tur att det finns massor av andra ställen att åka till om man vill bada som naturen byggt oss.
Vilken är din favoritstrand? Varför?

Jag har sagt det förr...

De är konstiga i det där landet västerut, och det är inte Norge jag pratar om.
Hur farligt kan ett ord vara? Vad väntar de sig skall hända om någon nämner ordet "bröst" eller "tutte" på spanska i media?
Tror de barnen bryr sig? Och i så fall, vad händer? Blir de kriminella?
Religion? Förmodligen till en viss grad, vilket bara måste vara ett missförstånd mellan [sätt in favoritgud här] och de som säger sig vara anhängare.
Jaja, jag antar att jag får återkomma i det här.

Vårfint!

Efter tre år så har jag gjort min första redesign på bloggen. Jag blev lite trött på det svarta och jag känner inte att detta är min mörka sida längre utan kanske min ljusaste, den som ger energi.

...osså är det vår!

Vad skall vi göra?

Jag har frågat förut, men aldrig fått svar och trots att man säger att definitionen av galenskap är att upprepa ett beteende och förvänta sig olika resultat så frågar jag igen:
Vad tycker ni att en naturistförening skall ägna sig åt?
Att vi för kampen för skyltade och officiella bad är naturligt, likaså att anordna badtillfällen för allmänheten under vinterhalvåret.
Men vad kan vi göra mer?

• Idrott? Utmana nån annan förening i volleyboll eller simning?
• Grillkvällar? Väder- och myggberoende...
• World Naked Bike Ride i Uppsala?
• Guidade turer med naturisttema?
• Boulebana ute i Fjällnora?

Vad skulle vi kunna göra för att kunna sprida kunskap och kanske ta död på lite seglivade fördomar om oss?

Våren i antågande!

Är det bara jag som påverkas av solen såhär års? Jag tror inte det bara är lördagens uppfriskande bad på Svettis som laddade mig med energi, det är helt klart så att solen väcker nåt till liv inom mig. Jag märker nu hur inåtvänd jag varit på sistone. Frussen som jag är av mig har jag gått inbyltad i lager på lager av kläder hela vintern. Häromkvällen kunde jag gå i morgonrock hemma utan att känna mig kall och det var verkligen på tiden, jag njöt hela tiden av att inte ha täta kläder. Jag hade glömt hur skönt det var.
Nu längtar jag efter att kunna gå runt utomhus utan en tråd på mig och låta kroppen fungera precis som den var tänkt.
Nån mer?

Wow! II

Ännu ett lysande projekt för att diskutera den press som människor av idag utsätts för med avseende på kroppens utseende.

Wow!

Tänk om det här bildspelet, med musik och allt, fick rulla på monitorer i omklädningsrum och provhytter. Tror ni inte att mycket av kroppsidealspressen skulle dämpas?

Äntligen!

Nu verkar det äntligen kommit, det jag saknat och längtat efter här i Sverige.
En relax dit man kan gå som heterosexuellt par och kunna relaxa utan badkläder, tillsammans! Att det skulle ta sådan tid. Detta skall å det snaraste undersökas och jag återkommer med recension efteråt.
Är det någon av er som varit där? Hur var det?

Att våga och lyckas

Jag lyssnar för tillfället på boken "Gode gud ge mig tålamod, men låt det gå fort" Skriven och inläst av stand-up-komikern Lasse Eriksson. Där tar han upp den egentligen inte så revolutionerande tanken att om vi vågar oss på nånting skrämmande och det går bra så stärker det våran självkänsla. Jag vet inte om det är det norrländska lugnet eller om det är hans väl valda ord som gör att det känns så sant.
Nu är ju naturism och nakenbad ett ypperligt tillfälle att prova på det. Det är lite "förbjudet" och därmed upplevs det som lite farligt emedan det i själva verket är helt ofarligt.
Som jag nyligen läste i ett reportage från en Spencer Tunick-installation där en journalist beskriver sina farhågor och utkomsten av det hela såhär:

That was the theory. The practice was altogether more weird, worrying and, yes, I guess slightly wonderful.

Det som är det jobbigaste är ju ens föreställning om hur det skall vara men som en annan australiensisk journalist skriver så är vi ju väldigt olika men ändå lika.

Ever wondered what people in the street might look like naked? Today was your chance to find out.

The answer, as I discovered very early this morning, was: remarkably varied, and yet ultimately the same.

Den journalisten avslutar också med det nästan obligatoriska uttrycket av förvånad besvikelse när det är dags att klä sig igen.

As I dressed, I was relieved to be warm again at last but also a little disappointed that it was over so soon.

Jag tycker alla som känner sig det minsta nyfikna på social nakenhet skall ta chansen när den kommer. Åk till ett nakenbad i sommar! Börja i ensamhet vid en avskild strand och känn efter hur det känns att ligga i solen helt utan kläder, prova sen att doppa dig i vattnet utan stramande badkläder. När du sen lägger dig att torka utan blöta kläder som det fastnar sand i så tror jag du är såld. Naken är bäst!

Dessa underkläder...

Kanske är det dags att vi skaffar lite underklädeslagar a'la U.S.A. I vissa orter finns det klåfingrar som börjat lagstifta mot modet att underkläder syns i det offentliga rummet med motiveringen att det är störande för andra. Min fråga då är: Sen när blev det mitt problem att skydda andra från det de tycker är störande? Jag kan ju omöjligen veta vad personen bredvid mig tycker är stötande. För egen del har jag inte några problem med nakna människor, medan jag däremot kanske tycker vandringsstavar är djävulens påfund och ett moralförfall.

Skönt att vi slipper se kalsonger under badbyxorna på nästa bad här på Svettis i Uppsala, lördag 6:e mars kl 15- 17. Välkomna!

Nytt nummer av Naturisten.se

Ny månad, nytt nummer av naturisten.se!

Jag kan ha roligt utan kläder!

Men skulle det inte bli tråkigt utan kläder? Jo visst fyller de en funktion, emellanåt:

But, wouldn’t it be boring if we didn’t have clothing? Maybe, but why not add another choice to your wardrobe? You already own it, it fits, it’s never out of fashion, and it’s definitely the “real you”. What else do you have that needs so little maintenance and lasts a lifetime? And talk about a designer label: The Lord God Almighty himself! Not sold in stores, every one is unique, and you’re only issued one copy when you enter this world. Talk about exclusive!

Taget från TheNudist.com

Att våga vara lika olika.

En journalist i Australien berättar om hur och varför hon ställde upp på en av Spencer Tunicks installationer, den här gången framför operahuset i Sidney.
Titta och lyssna på kommentarerna från deltagarna i videoklippet som finns med i artikeln. De verkar alla vara översens om att det var en skön känsla att vara naken inför och tillsammans med främlingar. Det är också vad Bryony själv säger.

You see, that's what the experience had taught us: We may be fatter, thinner, older, younger, prettier, uglier, hairier or more freckled than the next person, but when you bring this many of us together, we are one. Mess with one of us, and we all react.

It's a shame that sentiment only lasted until we got our clothes back on: By the time we returned to the car park, en route for the real world, it was every man for himself again.