Lika olika

Varför tror vi att vi ska behandla personer med olika fysiska företräden på olika sätt?
Självklart skall man visa människor som tex har nåt slags handikapp respekt, men det skall vi väl mot alla så inte ens där ska det behöva vara nån skillnad.
Vi drillas sen barnsben i att försöka se ut som de andra, eller ialla fall de vi vill identifiera oss med. Så länge du är någorlunda smal, inte har ansiktet fullt med födelsemärken och inte bär fula kläder funkar det väl ganska bra. Problem kan uppstå när utseendet passerar nån gräns som inte går att dölja som avvikande hudfärg, hudåkommor, ko-eller hjulbenthet, för tjock/smal, för stora/små bröst mm. Då blir personen lätt utsedd till "den avvikande" och utesluts ofta från den sociala gemensamheten som egentligen inte skall ha några fysiska grunder. Det är skillnad på fysisk gemenskap som idrottsutövande där det ställs fysiska krav på de som vill delta. En person med en vanlig basic-kropp får förmodligen inte (här antar jag bara) ställa upp i handikapp-OS och vice versa.
Den sociala gemenskapen (som givetvis finns inblandad i den fysiska) ställer inte några fysiska krav på deltagaren, du kan vara blind, lång eller utan ben och fortfarande vara lika givande som bordsgranne vid en middag.
Ändock händer det som sagt att personer utestängs, ignoreras eller aktivt avvisas, från olika grupperingar beroende på att "de ser annorlunda ut". Detta är enligt min erfarenhet speciellt vanligt bland yngre.
Om vi kan bryta den indoktrinering som media och reklam utsätter den uppväxande generationen för och istället låta oss se att ingen är "normal", det finns ingen mall. Alla är olika och skall så vara. Även tvillingar är olika och här kommer det viktiga; Utan att ha olika värde!
Genom att matas med uppfattningen att alla skall vara likadana och matcha normen, får vi lätt uppfattningen att de som inte passar i mallen skall undvikas och behandlas annorlunda.
Jag läste om att man vid nåt tillfälle frågat en mängd fotomodeller och skådespelare, "De vackra människorna" om de var nöjda med sina kroppar. Hör och häpna! De hade alla nåt att anmärka på; stora fötter, "fula" händer osv. Inte ens de som är satta till att vara våra ideal var nöjda med hur de såg ut.
Jag tror att om vi tidigt kan förmedla till våra barn att vi alla är olika och ingen har en perfekt kropp (vad nu det innebär) så kan vi undvika att de går i fällan att jaga den perfekta kroppen.
Ett sätt tror jag är att praktisera en avslappnad attityd till den nakna kroppen och därigenom markera att oavsett hur vi klär oss så ser vi alla olika ut nakna. Och det skall vara så.
Genom att markera skillnad mellan män och kvinnor med olika klädregler beroende på kön berättar vi att det är skillnad mellan könen och att det är ok att särbehandla på grund av vad vi har mellan benen.