Att våga ta steget

Frågan om hur vi som organiserade naturister skall locka fler medlemmar ,och speciellt generationsfrågan, är ständigt aktuell. Generationsfördelningen är minst sagt skev för tillfället, men det följer väl trenden inom övriga organisationer. Det är inte så intressant för frihetstörstande individualister att organisera sig i en traditionell förening med stadgar, möten och ordförande, speciellt inte när det går så bra att bara starta en mejllista eller facebook-grupp för att dra ihop ett gäng likasinnade och diskutera det man tycker är intressant. Där kan vem som helst slänga ut ett förslag och se om någon hakar på, det kan gälla ett möte, nån aktivitet eller vad som helst. Väldigt demokratiskt och fritt.
Nu behöver ju inte en organisation som våran egen utesluta dessa kontaktytor och vi behöver heller inte vara så strikt organiserade heller. Min uppfattning är att många naturistföreningar inte heller är så hierarkiska och stela som man kanske tror. Jag är själv inte nån van organisationsmänniska just av den anledningen att jag uppfattat klubbar och föreningar som lite stela och tröga. Det kanske bara har varit min uppfattning, jag är iallafall positivt överraskad nu när jag tittat in i föreningslivet lite.
Tittar man på idrotten har de traditionella organisationerna (så vitt jag förstått) sett ett minskat intresse i de gamla organiserade och mogna idrotterna till fördel för nya, friare och mindre stagnerade sporter.
Kan naturismen ha nått den punkt där den organiserade delen känns stelnad och förlegad för dagens ungdomar? Och i så fall, vad gör vi åt det?
Jag tror (av egen erfarenhet, som sagt) att fördomar spelar in och om folk kom och hälsade på oss och pratade lite och umgicks så skulle de se och känna av den attityd som finns. Dock tror jag att det krävs lite mer nyfikenhet än vad gemene man och kvinna kan uppbringa för att våga klä av sig alla kläder och kliva in i en simhall med främlingar. Mitt förslag är att vi har "öppet hus"-tillfällen då vi öppet annonserar att alla är välkomna att komma och träffa oss och se hur vi har det och att det då skulle vara tillåtet att ha badkläder. Som jag skrev i förra posten överlevde vi ganska lätt när det kom påklädda badare och simmade.
Jag fick uppfattningen att en del av oss har svårt att acceptera en blandad miljö "hos oss" när inte vi får bada nakna "hos dem". Eftersom vi anser oss vara de liberala och fria så kanske det är vi som får bjuda till i det här?
Vad säger ni andra? Är jag ute och (naken)seglar? Vad säger ni som är lite nyfikna men inte vågat prova?

Nybadad

Så här mer än en halv vecka efter badet är nog rubriken lite missvisande.
Givetvis hade jag tänkt avrapportera begivenheten här och efter kommentaren på förra inlägget så är jag ju tvungen att sätta lite fart.
Min gissning är att vi var nånstans mellan 15 och 25 nakenfisar som badade, bastade och umgicks under eftermiddagen. Stämningen var mycket avslappnad och välkomnande. Trots att jag inte kände mer än en person när jag kom så kände jag mig aldrig utanför utan fick genast komma med i diskussioner av allehanda slag. Till exempel avhandlades samhällets brott och straff nere i bastun.
Nu har jag tillslut även hälsat analogt på grannbloggen Nakenstickaren, en mycket trevlig och öppen person.
Jag kommer helt klart att återkomma så ofta det finns möjlighet och rekommenderar alla andra detsamma. Mer värde för 50:- får man leta efter.

UPDATE!
Jag glömde ju! Det roligaste på hela kvällen var ju när det trippar in två tjejer nånstans i närheten av 20-strecket, I BIKINI. De tittar lite runt på alla oss som knater omkring, sitter och pratar och simmar nakna helt oberörda och kliver sedan ner i bassängen och börjar simma sina längder. Med jämna mellanrum kastar de en blick runt som för att kolla om de bara misstog sig förra titten, men vi är lika nakna fortfarande. Vi som sitter och fikar diskuterar hurvida de kommer att skynda sig ut, klä av sig eller kanske tillomed fråga nåt. Det visar sig att de är modigare än jag trodde men inte så modiga som vi hoppades på, när de simmat en stund kliver de upp ett tag och efter att ha pratat en stund sinsemellan går de in i ångbastun som är befolkad av idel nakna kroppar. De försvinner dock utan att vad jag ser prata med någon. Dock måste nån ha släppt in dem eftersom vi låser efter att "insläppet" stängt. Nån som var där och har nåt att tillägga?
Med den etnicitet de såg ut att ha kan vi kanske gissa på att de inte berättar hemma vid föräldrarnas middagsbord var de varit. Men vad vet jag, några av de mest liberala människor jag känner kommer från samma håll. Det vore roligt att höra deras egna versioner av vad de tyckte och tänkte.

Baddags!?

Nån mer här som tänker ta sig till Svettis i Uppsala imorgon kl 15:30 för att bada lite naket? Isånafall ses vi där!

Lite småtips

Hoppas ni har sett den lilla rutan i högerkolumnen där jag tipsar om blogginlägg jag läst och vill rekommendera. Det är inte alltid jag har tid, eller det finns nåt speciellt att säga om ett inlägg mer än; Läs!

Sen vill jag tipsa om att använda en RSS-läsare för att följa sina favoritbloggar, det blir så mycket smidigare och inte missar man nåt heller. Jag kör Google-reader, funkar både på datorn och i mobilen (av modernare snitt).

Kan meddela att det funkade att efterlysa UNT:s artikel från i somras här via bloggen. Den dök upp i min brevlåda i fredags tillsammans med ett exemplar av Uppsalatidningen där det också var en artikel om nakenbadet i Fjällnora. Bra artiklar båda två faktiskt.
Tack till Olle!

Sen var det nog nåt mer, men det har jag glömt.

Nu blir jag mörkrädd

Ok, så nu skall vi överlåta åt kameran eller en automatisk mjukvara att göra oss snyggare.
Var tar individualiteten vägen? Är det bara jag som tycker orginalet är mycket vackrare?
Finns det plats för olika individer i framtiden eller skall vi kanske trä identiska påsar över huvudena så vi slipper se hur fantastiskt olika och vackra vi är?

Äntligen!

Lösningen på hur vi skall stå ut till nästa sommar?

Plastiga ideal

Agneta Lagercrantz har skrivit en bra artikel i SvD om hur mycket och vad som går att göra i efterhand med en bild.
Artikeln tar även upp aspekten med de ideal tekniken skapar, eller, det är ju knappast tekniken i sig som skapar idealen utan snarare sättet den används på. Det efterlyses en "föräldrarevolution" som skall stoppa de retuscherade bilderna, jag är dock lite tveksam till att de kommer att kunna piska upp nån vidare revolutionär stämning. Sen tror jag heller inte att en hoper upprörda föräldrar kan stoppa de stora modeaktörerna från att visa upp ouppnåeliga ideal. Att skolfotoföretaget lyssnade på föräldrarna i fråga om den erbjudna retuscheringen av skolfoton är ju bara en effekt av att det är föräldrarna som håller i pengarna. Nu skall vi ju heller inte påstå att de faktiskt lyssnade, de utför fortfarande retuscheringar på förfrågan och tack vare den mediala stormen (vindpusten) slipper de nu slösa pengar på marknadsföring av (o)tjänsten.
Artikeln tar också upp en förflackning av fotografens yrkesskicklighet, det blir mer "Det där fixar jag sen." istället för att verkligen kunna sätta ljuset riktigt eller ge bra instruktioner till sin modell. Men det är väl en fråga om utveckling, allt förändras.
Återstår väl att ta sig tid med sina barn och ge dem en vettig uppfattining om kroppar och ideal, samt att visa dem hur det går till när man skall sälja mode/varumärken/artister. Det gäller att få kundgruppen att känna sig otillräcklig.
Kom ihåg att en lycklig människa är en dålig konsument!

Vem är vacker? Du!

The Body Image Project är ett intressant konstprojekt som behandlar synen på olika kroppar och personers uppfattning om den egna kroppen. Kolla upp det!

Det är såhär det kan vara alltså?

Rekommenderas!

Jag måste få rekommendera krönikan i senaste upplagan av Naturisten.se
Bra skrivet och relevanta frågeställningar.
Nån som är sugen på en naken pizzakväll?

Att hitta en "unique selling point"

Naturistvänner! Visst vill vi bli fler? Visst skulle vi tycka det vore
roligt om det kunde bli lite mer generationsblandning på baden? Visst
skulle vi kunna dra nytta av en starkare och mer flerhövdad
medlemsskara i organisationen? (förutsatt att det är en organisation
med ambitioner bortom bingokvällar och allsång)
Det jag tror vi måste göra är att dels öppna upp oss och försöka
avmystifiera begreppen naturism och nudism. Men framför allt måste vi
kunna föra ut det vi själva tycker är fördelarna med våran
livsstil. Vi måste hitta våran, för att prata marknadsförings-
svengelska, unique selling point. Vad är det en naturist får som inte
en textlare får? Vad svarar vi när någon frågar "Varför?"?
Visst, vi kan skriva ut 205 arguments och trycka i deras händer men
för att någon skall orka läsa den bibban krävs ett intresse till
att börja med. Om inte någon lyssnar kan vi dra upp vilka argument
som helst.
Jag tror att möjligheten att kunna kasta av sig det samhället lagt
på oss i form av kläder, stereotyper och förväntningar är nånting
som kan intressera många i dagens uppkopplade och effektiva samhälle.
Jag själv har inget emot att vara uppkopplad för det mesta men det
är ju väldigt skönt när man ser till att koppla ner och bara vara
med i nuet och där man är. Jag här heller inte nåt emot snygga
kläder, varken på mig själv eller andra men det är ju samma där.
Det blir ju bara ännu skönare att lägga av sig det skalet och komma
nära sin omgivning och slippa vara "snygg". För hela det spelet
handlar ju om en osäkerhet, passar jag in, duger jag? Det gör du och
det märker du om du är naken ute i naturen. Det är det vi är byggda
för.
Låt oss marknadsföra oss som ett lufthål och en möjlighet till paus
från omvärlden! Då tror jag vi kan få se lite nya ansikten.
Hur får vi ut detta då? Lokalpressen här gjorde ett reportage i somras, jag har inte fått tag på det än men skulle gärna vilja läsa det. Vi får se till att skapa fler tillfällen att komma till tals på.

En idé jag har är att bjuda in hugade krokitecknare till våra badtillfällen på Svettis. Vi skulle kunna avsätta en halvtimme - timme i början för teckning, tecknarna betalar inträde men inte badarna. Sen öppnar den ordinarie badningen igång och tecknarna får gå (eller klä av sig) och de som vill komma och bada då betalar inträde som vanligt. Detta kanske skulle kunna bli en liten notis i tidningen.
Vad tycker ni?

Lite blandat från de senaste dagarna

Det är ju alltid intressant att få höra vad folk tror och tycker om oss nakenfisar. I den här artikeln förfasar sig en skribent över att hennes väninna blivit naturist. Jag kan ju inte rå för att få lite fördomar om artikelförfattaren baserade på vad hon skriver.

It’s one thing to get together with a group of like-minded people who want to change the world, or learn Spanish, or gossip about Brangelina. But naturists are united by nothing more than the fact that they have bodies. Once they’ve gotten nekkid and walked about a bit, what else is there to do? You’re not even supposed to be judging anyone’s looks.

Hon får det att låta som nåt negativt att inte få bedöma andras kroppar, jag tycker det låter som nåt väldigt ytfixerade personer skulle sakna. Det är ju knappast så att det saknas chanser att bedöma andras utseende. Och skulle inte världen ändras om varje människa fick känna sig accepterad i sin egen kropp?

En annan skribent roar sig med att berätta att det inte kommer att vara nåt problem med fluktare på den föreslagna nakenstranden då naturister är så fula. Visst, allt stöd är väl bra och hennes artikel kanske får nån att googla upp vad naturismen står för och eventuellt prova på.

Jag skall försöka skriva lite mer snart, har ett par idéer jag skall sätta på pränt.
Som vanligt, känn er fria att kommentera.