Egoist, javisst! Naturist, såklart!

Egoist har ju blivit ett ord som är väldigt negativt laddat. Är det bara här i jantelags-sverige eller gäller det generellt i världen?
Därför hajade jag till när jag såg rubriken "Naturist Ego" borta hos Come As You Are.
Jag känner mig inte som ett ego, men efter att ha läst inlägget så förstod jag vad som avsågs och kan inte annat än instämma. Det handlar inte om vad andra tycker och tänker så mycket som om vad du själv tycker och tänker.
Men samtidigt ingår den sociala biten tycker jag, det är inte samma sak att knata omkring ensam och naken som det är att vara naken bland andra människor. Och det är inte för att visa upp sig, utan mera för att känna att man är en del i en social gemenskap och accepterad. På lunchen idag pratade vi om att det här med nakenhet som en minsta gemensamma nämnare mellan människor och om jag kan känna att jag blir accepterad när jag är som mest oskyddad och helt utan fysisk fasad så är det en väldig trygghetskänsla.
Och trygghet är väl en väldigt egoistisk sak?
Det som kan debatteras är väl vad som kommer först. Är det bara redan trygga människor som vågar klä av sig och får de då en förstärkt känsla av social trygghet?